tisdag 26 oktober 2010
New Mamapics 2
New Mamapics
 | ||
| Golden helicopter, somewhere to the right he was. I have never seen the Swedish prime minister in reality. |
torsdag 21 oktober 2010
Byggherre OCH teacher
Har just tagit lilla bussen, fem satesrader, fran Kanyenda 7 km till Mpongwe, pa vag till Doc House och Anna. Tanka sig att jag blev halsad med "Trevlig resa" nar jag traskade ivag pa sandiga vagen, trots att det ar en sa kort stracka och jag kommer tillbaka imorgon bitti, lagom till Sports Day. I bussen var vi forresten 22 vuxna och tre bebisar plus tva 50liters matoljedunkar.
Efter nagra dagar i Kanyenda ska det bli kul att traffa Anna igen och prata av sig!! In Kanyenda sa hander det grejer, huset jag bor i malas bade in- och utvandigt och vem har inte dromt om att bo i ett rappat hus;-)), rena nybyggarkanslan. Bilder foljer!!Sa mitt i lektionerna kommer det in en malarmastare da och da och undrar om farg, nyckel osv. Och pa rasterna och lunchen ar jag dar och vi tittar pa detaljer, gardinstanger ar bambusticks, golvet av betong kommer att belaggas med blandning av stearin/paraffin och det skaffade vi en mork kvall pa marknaden. Tonarstjejer borstar sina wigs med tandborste (varfor inte??) och maten serveras pa frisbees. Det galler att vara pahittig, att ateranvanda och att klara sig.
Har varit hos lokal harfrisor for att fa haret tvattat, en skrackupplevelse. Har besokt de som pressar briketter av jorden och branner dem i ugnar som paminner om stenugnar och kolmilor pa samma gang, foto foljer. Mysigt att se eldarna pa kvallen, att ga i morkret och mota en gris som letar ratt pa lite mat, att vakna av tupparna som gal ikapp och att borja kanna igen hur olika manniskor pumpar upp vattnet i olika tempo vid vattenpumpen.
I natt var jag pigg som en larka, kanske for att det var fullmane?? Vaknade kl 02.00 och bestamde mig for att flytta fran ena rummet till det andra och nar jag anda var igang sa gick jag ut och studerade natthimlen, letade stjarntecken och vaderstreck och sedan tvattade jag hela mig i huset med hjalp av de tva hinkar jag hade i morkret (har inga gardiner an) men en spisplatta att varma vatten pa och en ganska acklig vattenkokare. Satt ocksa och raknade pengar en stund, nytvattad kl. 04.50 ...Elen ar dragen fran skolbyggnaden och ledningen hanger lite for lagt ner 40 meter till huset. Inga uttag i huset, nar och hur byggs de egentligen? Nar jag inte undervisar sa skurar jag golv men det gor Gertrude ocksa, och nar det ar lunch och jag letar vatska pa mitt spartanska lilla "koksbord" sa har jag sallskap av manga- pa ett lugnt satt. Sa jag trivs, vem vill inte vara bade Teacher (och sitta i utehyddan och ga igenom multiplikationen med hjalp av stenar med glada 11aringar) OCH Byggherre?? Ska bara duscha av all sand och stendamm igen, har i Mpongwe,strax.
Och vad hander nar jag kliver av lilla bussen? Blir igenkand saklart, barn vinkar pa langt hall pa landsvagen. Och pa kontoret ar dorren oppen och det ar bara att traska in..., Angela och Esther ar glada att se mig och jag likasa. Igar kvall at jag inshima och stekt smafisk under kvallshimlen vid kolspisen utanfor hydda...
Det gar undan nu nar jag jobbar, jattekul. Jag ar kanske zambian?? Far meddelanden hemifran via mejlen och maste saga att jag GARNA hor fran er, manga kramar fran sandiga trotta svettiga mig till er alla.
Efter nagra dagar i Kanyenda ska det bli kul att traffa Anna igen och prata av sig!! In Kanyenda sa hander det grejer, huset jag bor i malas bade in- och utvandigt och vem har inte dromt om att bo i ett rappat hus;-)), rena nybyggarkanslan. Bilder foljer!!Sa mitt i lektionerna kommer det in en malarmastare da och da och undrar om farg, nyckel osv. Och pa rasterna och lunchen ar jag dar och vi tittar pa detaljer, gardinstanger ar bambusticks, golvet av betong kommer att belaggas med blandning av stearin/paraffin och det skaffade vi en mork kvall pa marknaden. Tonarstjejer borstar sina wigs med tandborste (varfor inte??) och maten serveras pa frisbees. Det galler att vara pahittig, att ateranvanda och att klara sig.
Har varit hos lokal harfrisor for att fa haret tvattat, en skrackupplevelse. Har besokt de som pressar briketter av jorden och branner dem i ugnar som paminner om stenugnar och kolmilor pa samma gang, foto foljer. Mysigt att se eldarna pa kvallen, att ga i morkret och mota en gris som letar ratt pa lite mat, att vakna av tupparna som gal ikapp och att borja kanna igen hur olika manniskor pumpar upp vattnet i olika tempo vid vattenpumpen.
I natt var jag pigg som en larka, kanske for att det var fullmane?? Vaknade kl 02.00 och bestamde mig for att flytta fran ena rummet till det andra och nar jag anda var igang sa gick jag ut och studerade natthimlen, letade stjarntecken och vaderstreck och sedan tvattade jag hela mig i huset med hjalp av de tva hinkar jag hade i morkret (har inga gardiner an) men en spisplatta att varma vatten pa och en ganska acklig vattenkokare. Satt ocksa och raknade pengar en stund, nytvattad kl. 04.50 ...Elen ar dragen fran skolbyggnaden och ledningen hanger lite for lagt ner 40 meter till huset. Inga uttag i huset, nar och hur byggs de egentligen? Nar jag inte undervisar sa skurar jag golv men det gor Gertrude ocksa, och nar det ar lunch och jag letar vatska pa mitt spartanska lilla "koksbord" sa har jag sallskap av manga- pa ett lugnt satt. Sa jag trivs, vem vill inte vara bade Teacher (och sitta i utehyddan och ga igenom multiplikationen med hjalp av stenar med glada 11aringar) OCH Byggherre?? Ska bara duscha av all sand och stendamm igen, har i Mpongwe,strax.
Och vad hander nar jag kliver av lilla bussen? Blir igenkand saklart, barn vinkar pa langt hall pa landsvagen. Och pa kontoret ar dorren oppen och det ar bara att traska in..., Angela och Esther ar glada att se mig och jag likasa. Igar kvall at jag inshima och stekt smafisk under kvallshimlen vid kolspisen utanfor hydda...
Det gar undan nu nar jag jobbar, jattekul. Jag ar kanske zambian?? Far meddelanden hemifran via mejlen och maste saga att jag GARNA hor fran er, manga kramar fran sandiga trotta svettiga mig till er alla.
onsdag 13 oktober 2010
Bara de sma skorpionerna ar farliga
...och oj vad roligt det var att vara pa privatskolan med 3-7-aringar i fredags, i High School och Boarding School (Grade 8,9,10,11,12) igar hela dagen och pa Mpongwe Upper Basic school idag (Grade 8).
Marknad langs vagen Lusaka - Mpongwe
Att titta uppat kan vara WOW!
Vid den har alleen bor vi. Kommer lastbilen narmare far man huka for sanden.
Underbara ungar.
Forsta bostaden pa sjukhusomradet. Bilen tillhor Census -people, befolkningen raknas vart tionde ar.
Anna-Karin och jag kom pa att det ar roligare att bo ihop sa jag tog mitt pick och pack och flyttade igen och Angela servar med att laga goda luncher! Hon berattar ocksa att de stora skorpionerna ar ofarliga, det ar de sma man ska se upp med. Och de kommer fram typ i december under regnperioden.Uhu.
Det verkar som att har i Zambia firas inte fodelsedagar. Man har inte rad. Pengar gar till begravningar istallet. Da samlasden vida familjen och man sorjer tillsammans. Eleverna fragar om vi ocksa har sa mycket aids i Sverige. Och manga bor hos moster, faster eller mor/farbror eftersom foraldrarna ar doda.
Anna-Karin och jag kom pa att det ar roligare att bo ihop sa jag tog mitt pick och pack och flyttade igen och Angela servar med att laga goda luncher! Hon berattar ocksa att de stora skorpionerna ar ofarliga, det ar de sma man ska se upp med. Och de kommer fram typ i december under regnperioden.Uhu.
Det verkar som att har i Zambia firas inte fodelsedagar. Man har inte rad. Pengar gar till begravningar istallet. Da samlasden vida familjen och man sorjer tillsammans. Eleverna fragar om vi ocksa har sa mycket aids i Sverige. Och manga bor hos moster, faster eller mor/farbror eftersom foraldrarna ar doda.
måndag 11 oktober 2010
Tyfonen i klassrummet
Ja och sa var det ju tyfonen som kom. Vi var tre vuxna som stod och planerade i ett klassrum som dock saknar las pa dorren och glas i fonstrena. Helt plotsligt virvlar den roda sanden in sa att vi tre natt och jamnt hinner vanda ryggen till och huka oss ner pa golvet,det gar knappt att halla balansen och jag hinner tacka oronen och blunda, fem sekunder senare slanger vi oss till dorroppningen for att titta, da har tyfonen virvlat vidare femtio meter langre bort. Disaster i klassrummet, tur att dar bara fanns bankar och inget annat. En imponerande syn att folja tyfonens vag i landskapet. Det ar torrt och hett om dagarna, 35-40 grader men jag tycker ju att det ar skont. Ljusnar gor det klockan halv fem pa morgonen medans det ar kolsvart redan strax fore sju. Allmant laggdags sadar vid nio.
Jag har ocksa varit med om tva elavbrott, varav ett pa kvallen och da blir det verkligen kolsvart. Tur att jag hade stearinljus och tandstickor mitt pa bordet. Nasta stromavbrott varade 6 timmar mitt pa dagen och mitt forrad av kokt och kylt vatten och iste holl pa att ta slut, men da motte jag Anna-Karin som raddade mig. Vi gjorde lunch ihop och hon hjalpte mig att flytta fran Guesthouse till en hut, ocksa den pa Mpongwe Mission Hospital-omradet. Med hjalp av Stellas cykel kankade vi alla losa pasar och en jattestor vattenbehallare. Anna-Karin ar lakare och har i sex veckor och berattar att sjukhuset saknar bade syrgas och ormserum. och sa var hon lite skarrad efter att ha sett en skorpion i sitt hus (som ligger narmare bushen an mitt). For mig ar det bra att fa sadana varningar, maste se upp. Men an har jag bara sett 3 dm lang odla med kanariefagelsblatt huvud. Och Tiger moter upp mig , imorse t ex nar jag gick med brodrost under armen for att ata frukost med Anna-Karin:-)
Och nu ska jag studera den zambiska laroplanen, den har veckan ar det fullt upp. Jag kommer att fa gora precis som jag dromt om. I fredags forresten var jag pa en privat skola i Mpongwe, forskola och de lagre arskurserna. Ojojoj sa wellbehaving barn, men en knatte hade somnat pa sin lilla plaststol i barnformat, med huvudet mot dorrposten. Han fick fortsatta sova saklart. Motte nagra av barnen for en stund sedan under deras lunchrast, vi borjade latsasfajtas (det har sin forhistoria) och ungarna turades om att ropa Stop fighting med stor fortjusning.
Pa lordag flyttar jag ut till Kanyenda ar det planerat. Det ligger 5-7 km harifran och da borjar den verkliga utmaningen. Slut pa lyxen med vattentoalett, air condition flakt och eget kylskap.
Jag har ocksa varit med om tva elavbrott, varav ett pa kvallen och da blir det verkligen kolsvart. Tur att jag hade stearinljus och tandstickor mitt pa bordet. Nasta stromavbrott varade 6 timmar mitt pa dagen och mitt forrad av kokt och kylt vatten och iste holl pa att ta slut, men da motte jag Anna-Karin som raddade mig. Vi gjorde lunch ihop och hon hjalpte mig att flytta fran Guesthouse till en hut, ocksa den pa Mpongwe Mission Hospital-omradet. Med hjalp av Stellas cykel kankade vi alla losa pasar och en jattestor vattenbehallare. Anna-Karin ar lakare och har i sex veckor och berattar att sjukhuset saknar bade syrgas och ormserum. och sa var hon lite skarrad efter att ha sett en skorpion i sitt hus (som ligger narmare bushen an mitt). For mig ar det bra att fa sadana varningar, maste se upp. Men an har jag bara sett 3 dm lang odla med kanariefagelsblatt huvud. Och Tiger moter upp mig , imorse t ex nar jag gick med brodrost under armen for att ata frukost med Anna-Karin:-)
Och nu ska jag studera den zambiska laroplanen, den har veckan ar det fullt upp. Jag kommer att fa gora precis som jag dromt om. I fredags forresten var jag pa en privat skola i Mpongwe, forskola och de lagre arskurserna. Ojojoj sa wellbehaving barn, men en knatte hade somnat pa sin lilla plaststol i barnformat, med huvudet mot dorrposten. Han fick fortsatta sova saklart. Motte nagra av barnen for en stund sedan under deras lunchrast, vi borjade latsasfajtas (det har sin forhistoria) och ungarna turades om att ropa Stop fighting med stor fortjusning.
Pa lordag flyttar jag ut till Kanyenda ar det planerat. Det ligger 5-7 km harifran och da borjar den verkliga utmaningen. Slut pa lyxen med vattentoalett, air condition flakt och eget kylskap.
Advantage Zambia
The Zambian people really know the Art of Connecting. And I do not mean connecting by cellphone like our ads go, no I mean the real stuff. Example one: I walked along the highway this morning (both me and the highway in splendid condition, the road being tarred and with lots of space for bikers and walkers). But after 8 in the morning its quite hot along the road and so every tree giving shadow is a good resting place. Imaging the background: savannah. Until you reach the tree, one gets greetings from almost everyone passing, followed with a friendly smile as well. And very often with a friendly laugh, as my language knowledge of Bemba or Lamba is not so speedingly increasing. But anyway, coming into the shadow I hardly reached it before a woman shouts: "Come here, dont stay there alone, sit with us". So we gathered and had groundnuts together. One of the women had graduated Grade 12, which is not so very common, and had three baskets along the road, she was selling muffins and also delicious icecream, frozen and flavoured water in small plasticbags, very temptating. She told she always boils the water first to kill germs so I bought one to refresh.
And if you want transport in one of the shuttlebuses, you never have to wait for a long time to get one. They will slow down passing you and ask you where you are heading. On the other hand, the bus will go back and forth for a while until its full. Thats so smart, going as many passengers as possible in a vehicle, sharing the fuel and saving the planet.
Example TWO for the Zambian Skill of Connecting people: if you go to an Official Place like I did this very morning, you present your errand and wish and then I got connected with people who might be interesting for me to meet and vice versa. It goes in a smooth and polite way, so far I am deeply thankful.
And if you want transport in one of the shuttlebuses, you never have to wait for a long time to get one. They will slow down passing you and ask you where you are heading. On the other hand, the bus will go back and forth for a while until its full. Thats so smart, going as many passengers as possible in a vehicle, sharing the fuel and saving the planet.
Example TWO for the Zambian Skill of Connecting people: if you go to an Official Place like I did this very morning, you present your errand and wish and then I got connected with people who might be interesting for me to meet and vice versa. It goes in a smooth and polite way, so far I am deeply thankful.
torsdag 7 oktober 2010
Mamapics
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)