Framme i Lusaka

Ojojoj  nu är det  jakarandan som blommar! De träden såg man redan från flygplanet, lilablå chiffonmoln var det uppifrån. Och sedan forsar intrycken på här i Motherland Africa…cyklande glassförsäljare (dock en sällsynthet), vakthundar som jag är rädd för, kvinna som dammsuger under soffan med barnet på ryggen J, lördagsshoppande människor i guldlångklänningar, och så sedelbunten jag hämtade på banken, två miljoner kwacha. Lägg till goda råd inför vistelsen norröver, omtanke från alla i resegruppen, vi är sju som reste ner tillsammans plus många minnen fantastiska och ruggiga berättelser som Elsy och hennes man har samlat genom åren och frikostigt delar med sig av. Mannen som blev biten av krokodil och picknicken som inte blev av för att där låg för många krokodiler i floden t ex.

Strumporna åkte av redan i Rom. Där mellanlandade vi och där blev planet fullsatt. Tänk att vi slapp hotet om självmordsbombare. Tja, här nere är det varmt 30C och vi bor hos Kjell och hans fru Agnes. Kjell var med och byggde första MacDonalds i Sverige och i Moskva och är nu Mr. Pettson i större skala i Lusaka. Hans fru Agnes försörjer fem egna barn plus  två från avlidna systrar och hon är mormor också om jag har förstått saken rätt. Vill man säga ordet STYRKA ska man säga ung. Amakossa och peka på överarmen (haha som om där fanns några muskler). Några i gruppen har redan åkt upp till Kanyenda med Golden för att rigga tak, vi andra kommer efter om några dagar. Det är en container som ska lossas först.