still in the city

Sa tillmotesgaende!! Winnie andra superkvinnan fran vanster.

going bananas

Hej alla! I koket  i Lusaka ligger numera bananstocken, the Plantains,och jag forsoker mig pa att torka bananchips. men i vanlig ordning;-) fick nagon ta over projektet, Anita och Elsy passar ugnen medan jag fick skjuts till internetcafeet. Tur att medresenarerna ar sa flexibla som de ar, Afrikaminded helt enkelt. Battre intro-vecka har jag aldrig kunnat fa an den som varit. Har ocksa besokt Northmead Basic School, mina kollegor dar var urtrevliga och vi hade fikarast ihop. Efter det att Winnie och jag hade intervjuteknik och fragestund bland 37 harliga11-aringar som gick bananas nar jag demonstrerade hur brunbjornen tar sig fram i vara norrlandska skogar...ja efter det fick jag visning runt i skolan som hade swimmingpool. Winnie: "Unfortunately the kids learn swimming without teaching them..." Jag har borjat ta mig fram aven med taxi , Joey, i alla fall igar. Agnes kande nagon och honom ringde jag efter skolbesoket sa kom han efter 10 minuter och vamtade pa personalparkeringen. Och sa har vi besokt Lodges, tva stycken.Drack Gin och tonic, Moma! Innehaller kinin, det ar val utmarkt:-)
Vi gjorde ett besok pa Maersk kontor har i Lusaka i forrgar, mangrant gick vi dit hela gruppen och undrade var containern ar. Det visar sig att den ar helt ok clearad men star pa en lastbil tillsammans med en icke-clearad container. Darfor later den vanta pa sig och ar inte pa plats annu.

Sa nu vantar vi inte langre utan far nog 35 mil norrut i morgon, till Mpongwe!!

honsafotter,smakade antibiotika enl. Maggie, jag tog inte

Extra tvalvatten

Kanna med extra tvalvatten vid flygplatstoalett i Addis Abbeba

Det finns berg i Zambia

Oohoh, its hilly here if one goes southwards for about an hour, starting off from Lusaka. Sandy roads and driving in a jeep 4drivejeep or whatever you name it. We didnt get stuck anyway, even though we went on a bumpy road while Elsy was sitting in the back, calmly slicing apples for all of us with a very sharp knife. That lady has been around here before (but she was surprised to see it was so hilly here). There are avocadotrees, mangos, papaya - now I know how to harvest them, you do it with a longlong stick and you need technique, not power as so often;-).But watch out, you dont want a ripe papaya, size of a handball, on your head, falling speedingly from the height of three metres.
Surviving this I met my friends Winnie and Francis, last time I saw them they belonged to the adult staff for the zambian footballteam at Gothia Cup. Sports crosses borders. We met in the restaurant owned by Agnes and I had some delicious vegetable similar to spinache. Winnie and Francis, you are great!! And really good to know that we will meet soon again. Agnes drove like a Goddess when we drove her daughter and her grandchild home through the darkness. It gets dark at 6 pm already. And its easy to put the car in the ditch then but Agnes DID NOT.
Next month is going to be the hottest. Can't wait for that!!:-) And the university has an ad in the newspaper, they look for lecturers in Education. Shall i apply?

Framme i Lusaka

Ojojoj  nu är det  jakarandan som blommar! De träden såg man redan från flygplanet, lilablå chiffonmoln var det uppifrån. Och sedan forsar intrycken på här i Motherland Africa…cyklande glassförsäljare (dock en sällsynthet), vakthundar som jag är rädd för, kvinna som dammsuger under soffan med barnet på ryggen J, lördagsshoppande människor i guldlångklänningar, och så sedelbunten jag hämtade på banken, två miljoner kwacha. Lägg till goda råd inför vistelsen norröver, omtanke från alla i resegruppen, vi är sju som reste ner tillsammans plus många minnen fantastiska och ruggiga berättelser som Elsy och hennes man har samlat genom åren och frikostigt delar med sig av. Mannen som blev biten av krokodil och picknicken som inte blev av för att där låg för många krokodiler i floden t ex.

Strumporna åkte av redan i Rom. Där mellanlandade vi och där blev planet fullsatt. Tänk att vi slapp hotet om självmordsbombare. Tja, här nere är det varmt 30C och vi bor hos Kjell och hans fru Agnes. Kjell var med och byggde första MacDonalds i Sverige och i Moskva och är nu Mr. Pettson i större skala i Lusaka. Hans fru Agnes försörjer fem egna barn plus  två från avlidna systrar och hon är mormor också om jag har förstått saken rätt. Vill man säga ordet STYRKA ska man säga ung. Amakossa och peka på överarmen (haha som om där fanns några muskler). Några i gruppen har redan åkt upp till Kanyenda med Golden för att rigga tak, vi andra kommer efter om några dagar. Det är en container som ska lossas först.

Hos Moma blommar alltid apelsinträdet. Det bär både frukt och blommar med små vita blommor. Tyvärr fick jag inte med mig en skarp bild hit till Lidingö Stadsbibliotek. Humlorna surrar.

I huvudstaden

Tänk att jag har ett barn i varje stad...Göteborg och Stockholm alltså. Och nu har jag skaffat nya malariatabletter, blivit av med en massa hår (nu är det lockigt!!) mao fått en frisyr och snart återstår bara att ta sig till Arlanda för att flyga med Ethiopian Airlines 21.00. Att vara två dygn hos Moma har varit perfekt. Tack alla för presenter, middagar, uppmuntran och alla kramar!!

Efter valet så är det antingen helrätt att sticka iväg långt bort eller så är det dumt, kanske behövs humanistiska krafter som bäst nu? Ni som är kvar på hemmaplan får stå upprätt för demokrati och humanism och rocka lugnt eller loss. Hjärta till alla!!

från tågfönstret

Hug Time

Home IN THE SOFA

LARIAM and Clas Olson;-), unmarried

LARIAM was invented for protection I guess. But gosh, that preventive medicine can be a really mean one, at least it knocked me out the week gone by. So now I pull no punches: synthetics can blow you out in a second...Remember I told you that I started hesitating...maybe I should not go...how will the teenies manage...and so on. I promise you, that mood went into depression and very sudden: TWICE I had thoughts to commit suicide, walking through the city, TWICE in a period of three on-following days!! Me, who NEVER EVER came close to thoughts like that in my whole life so far... And there were other disturbances too, won´t bother to tell them all. Just by taking one pill once a week three times! The good thing is that I finally read the paper which followed with that medicine...and there it said... So now I will change medicine and hopefully the next one will go better with my health system.  For heavens sake, malaria disease is not anything you want to get.
Children can be stung by a malaria mosquito during night and die within the next 24 hours if not in reach of medicine...

A funny thing is that I went to Clas Olsons to get myself a new putty knife (not for the journey though) and there I started to look out for some possible gifts for neighbours in the bush. I soon started to laugh at myself, though almost in despair...I saw so many USELESS things...But now that I want to give you examples it strucks me, maybe the small thermometres 32-6531 would be a good gift?? ...or the USB.... or ... WOW there are PLENTY of useful things in their new catalogue......:-O :-O ... or?...so confused...(Possibly the effect of Lariam?;-)

Små praktiska detaljer...

som VISAkort (Mastercard räcker inte i detta land), försäkring och lite annat måste fixas. Helt plötsligt blev det en farlig fart. Till Stockholm kommande tisdag, med Ethopian Airlines (svårt att stava till det, HUR ska det då gå med Bemba-språket???) på torsdagen. Sthlm-Addis Abbeba-Lusaka. Och sedan 35 mil norrut med bil. Är VERKLIGEN nyfiken på om allt kommer att bli av som planerat. Biter ihop just nu. Tvivlet sätter in.

Plans, The Art of David Hockney and a Testrun

This very evening I am watching the news and starting this blog. It will tell you about my journey to Zambia...planned since half a year and the purpose is to live slowly (otherwise life will run too fast), get to know Zambian colleagues and pupils and - to study learning situations in rural Zambian settings. Maybe I will be able to visit schools in cities as well, for example in Lusaka, the capital.

It is quite a journey though;-). From the West Coast of Sweden to the landlocked country of Zambia. And how on Earth will I ever be able to document this ? I really wish I could paint in oil like David Hockney for example, probably he could document on wonderful canvas. I will bring a pencil and some papers, no laptop (WHAT IS this??) but maybe a camera which I am so lala familiar with :-). So look out people, you can yourself get some pics if you go to Google Earth and try for example Ndola or Masaiti in Zambia. Folks, soon we are on the track, this was only a first testrun.